Jordens kretslopp är en naturlig vattenrenare

- Jordens egen vattenrening i obalans på grund av föroreningar

Kretsloppet är jordens inbyggda vattenrenare. När vattnet sipprar igenom jord och berg, löser det upp och tar till sig hårdhet, rost, syror, obehaglig smak och lukt samt ämnen och produkter som på grund av människornas industriella aktiviteter har hamnat i naturen. Några föroreningar - grumlighet och färg - är synliga, andra märks kanske genom en obehaglig smak och lukt. Många föroreningar är osynliga, smak- och luktfria. De märks endast genom de problem som de förorsakar, när vattnet används.

Kalk - hårt vatten

Hårt vatten innehållande förhöjda halter av kalcium och magnesium vållar betydande olägenheter såväl vid hushållsanvändning som för personlig hygien. Kalcium och magnesium tillsammans bilder den totala hårdheten i vatten som oftast anges i tyska grader (°dH)

 
Naturligt vattenrenare - jordens kretslopp Under sin långa väg från molnen till tappkranen tar vattnet upp föroreningar från den rök- och dammförorenade atmosfären. En naturlig form av vattenrenare.

Hårt vatten bildar kalkutfällningar, som gradvis kan byggas upp till att helt proppa igen rörledningar, duschsilar och ventiler i tvätt- och diskmaskiner. Då man tvättar i hårt vatten, måste tvättmedlet först neutralisera vattnets hårdhet. Att använda för mycket tvättmedel är slöseri och dyrt - för litet resulterar i grådaskig och oren tvätt. Hårt vatten försvagar textilierna, som får en förkortad livslängd.

pH-värde eller aggressiv kolsyra

Man talar ofta om aggressiv kolsyra, men egentligen är det vattnets pH-värde, som kan användas som ett mått på vattnets förmåga att angripa metall. Det går inte på ett enkelt sätt att säga vilken typ av vatten, som ej fräter på metall, men ju lägre pH-värdet är, desto starkare blir angreppen. Frätskador sker såväl på stålrör, galvaniserade som kopparrör. Härigenom förstörs, mer eller mindre långsamt, rörmaterialet samtidigt som korrosionsprodukterna röd rost eller gröna kopparutfällningar gör vattnet olämpligt.

Järn och Mangan

Järn och mangan är mineral, som ofta förekommer i vatten. De utfälls lätt vid kontakt med luft (mangan dock endast vid tämligen hög alkalinitet), utfällningen går snabbare och blir mer fullständig vid uppvärmning. Vattnet ser därför rostigare ut, när det kommer ur varmvattenkranen.

Järnutfällningar kan sätta igen rörledningarna och gör vattnet oanvändbart för de flesta ändamål. Eftersom mangan endast utfälls vid hög alkalinitet vållar det i regel inga direkta olägenheter.

Så kallade manganbakterier kan emellertid uppstå i manganhaltigt vatten.

Färg, lukt och smak

Vid sönderfall av växtdelar bildas humus, som ofta förekommer i ytvatten i form av kolloid. Humus gulfärgar vattnet och kan verka oaptitligt. Fräter vattnet på rörmaterialet kan vattnet bli rost- eller grönfärgat, beroende på typ av rörmaterial. Ibland luktar vattnet illa, detta kan bero på förekomst av jordgas eller aromatiska ämnen, som uppstår vid förruttnelse. Jordgaserna är mycket flyktiga: Om vattnet skakas upp eller luftas, försvinner de. Svavelväte förekommer som jordgas och har en vidrig lukt, som påminner om ruttna ägg. Smak på vattnet förorsakas ofta av samma ämnen, som ger vattnet färg och lukt, men också bero på hög järnhalt.

Grumlighet

Grumligt vatten kan förorsakas av sönderfallsprodukter från växtdelar eller av vittringsprodukter från mineral. En särskilt otrevlig form av grumlighet förorsakas av kaolinslam, som gör att vattnet ser ut att innehålla "rök". Grumligheten kan vara bärare av bakterier. Grumligheten gör vattnet oaptitligt och kan förorsaka igensättningar i installationer.

Salt

Hög salthalt i vatten (kloridhalt) kan bero på infiltration av havsvatten, men kan också komma av saltavlagringar i berggrunden. Hög salthalt i vattnet påskyndar korrosionsangrepp i rörsystemet och förorsakar smakförändringar, vattnet smakar salt.

Bakterier

De flesta bakterier som finns i vatten är helt ofarliga, men hög bakteriehalt kan tolkas som en risk att vattnet också innehåller sjukdomsalstrande bakterier. Därför måste vattentäkter skyddas så att de ej tillförs ytvatten eller förorenat vatten med hög bakteriehalt.

Uran

Uran i vattnet kan finnas eftersom uran förekommer naturligt i Sveriges berggrund. Att dricka uranhaltigt vatten kan vara en hälsorisk på grund av uranets kemiska egenskaper. Både epidemiologiska studier och djurförsök visar att uran i dricksvatten kan påverka njurfunktionen.

Radon

Skadliga halter av radon kan finnas i vattnet i bergborrade brunnar. Radon luktar inte, syns inte och smakar ingenting utan det enda sättet att upptäcka radonet är att mäta. Radon avger strålning, som ökar risken för cancer. Radon tas upp i kroppen, när man dricker vatten. Radon som avges i luften från vattnet ökar också risken för lungcancer.

Arsenik

Höga arsenikhalter i dricksvatten utgör en hälsorisk eftersom ämnet kan orsaka tumörer i hud, lunga och urinblåsa, och möjligen även i lever och njure. Riktvärdet för arsenik i dricksvatten ligger på 10 µg/liter och bedöms därför som otjänligt enligt Socialstyrelsen.

Vi hjälper dig med vattenrenare mot föroreningar i ditt vatten