|
|
|
Debattartikel publicerad i Upsala Nya Tidning
den 11 november 2008
Här publicerad med tillstånd av både UNT och
Läkare för Miljön.
Artikeln illustrerades med ett foto av en person som dricker vatten ur ett glas.
Bildtexten löd:
Rent vatten? Ibuprofen, naproxen, propozyfen,
citalopram och metroprolol är läkemedelssubstanser som hittades i Stockholms
dricksvatten 2007, enligt skribenterna.
Vår kommentar:
Vid samtal med Stockholm Vatten får vi
(Vattenreningsgruppen) veta att man behöver dricka två liter vatten om dagen
i flera tusen år för att få i sig en mängd motsvarande en dos.
Men ändå..
Vid kontroll med vår leverantör av filter för
just detta ändamål, så kallad
omvänd osmos - fick vi följande lugnande
besked:
Reversed Osmosis (RO) offers the finest
level of membrane filtration, rejecting all dissolved
salts and inorganic molecules and organic molecules with a molecular weight
of 100 or above.
Molecular weights of these contaminants is as follows
Ibuprofen MW 206.3
Naproxen MW 230.3
Propozyfen (Caffein) 194,1
Citalopram MW 324.4
Metroprolol MW 267.4
Therefore we can assume that RO will remove them.
Trust this assists you.
Kind Regards
Merlin Helpline
En liten brasklapp: Givetvis finns
industriella anläggningar med ännu större urskiljningsförmåga.
|
| Läkemedelscocktail i kranarna?
|
| Vårt
dricksvatten innehåller restprodukter av läkemedel blandade med andra
kemikalier. Det är viktigt att inte bara rena vårt avloppsvatten utan också
satsa resurser på att minska utsläppen, skriver Ingrid Eckerman m fl.
|
|
Vatten - världens viktigaste livsmedel - är en
livsnödvändig resurs. I Sverige har vi turen att ha gott om vatten och ett
vatten av relativt bra kvalitet. Detta är dock ingen självklarhet. Kemiska
restprodukter av vår livsstil återfinns även i vårt dricksvatten. Det gäller
bekämpningsmedel, flamskyddsmedel och andra kemikalier från kläder eller varor
men även läkemedelsrester.
I Sverige används 1 200 läkemedelssubstanser. I världen används
uppskattningsvis 3 000 substanser.
I vatten som passerat vattenverken i Stockholm 2007 fann man rester av bland
annat de smärtstillande substanserna ibuprofen, naproxen och propoxyfen, det
antidepressiva medlet citalopram samt blodtrycksmedlet metroprolol.
I abborrlever fanns citalopram och propoxyfen anrikat i koncentrationer 100
och 500 gånger högre än i vattnet.
Läkemedel spolas direkt ner i toaletten. Merparten tar vägen via våra kroppar,
utsöndras via urin och avföring, kommer ut i avloppsvattnet och så småningom
eventuellt i vattendrag.
Läkemedel som slängs i soporna riskerar att hamna i yt- eller grundvatten.
Dagens reningsverk kan bara marginellt ta hand om läkemedlen.
Koncentrationerna av läkemedelsrester i dricksvattnet är låga. Men vi får i
oss en blandning av olika läkemedel, blandade med andra kemikalier, från det
vi blir till i moderlivet tills vi dör. Det kan finnas samverkande effekter
mellan de olika substanserna som förstärker deras bieffekter. Anrikning, det
vill säga successivt ökande koncentrationer av läkemedel, sker i växter och
djur. Detta påverkar människa, djur och natur. Särskilt känsliga för sådan
kemisk påverkan är små barn.
Riskerna för människan är till exempel antibiotikaresistens, hormonella
effekter och allergiska reaktioner. Låga, miljömässigt relevanta
koncentrationer av etinylöstradiol från p-piller har visat sig orsaka sänkt
fertilitet och könsbyte hos fiskar och grodor. Överanvändning av antibiotika
och antibiotikaresistens är i detta sammanhang ett särskilt allvarligt,
omfattande och ökande problem.
Kunskapsläget är under uppbyggnad både i Sverige och internationellt. Mistra,
stiftelsen för miljöstrategisk forskning, har tagit initiativ till
forskningscentrumet MistraPharma, en av världens största satsningar på
läkemedel och miljö. I fallet med Stockholms vatten låter man där utveckla
analysmetoder för 80 av våra 1200 substanser. Denna kartläggning liksom
vidare studier av effekterna av olika reningsmetoder på några relevanta
utvalda fiskarter, kräftdjur, alger och bakterier är nödvändig. Tillsammans
med vidareutveckling av läkemedelsanalysmetoderna vid exempelvis sjukhusen,
läkemedelsverket och läkemedelsföretagen kan effekterna av olika
reningsmetoder så småningom studeras i större omfattning och följas upp
rutinmässigt.
För att skydda vårt vatten måste vi förändra förskrivningen i syfte att nå en
mer rationell läkemedelsanvändning samtidigt som vi bygger ut reningen av vårt
dricksvatten.
En åtgärd för mer preciserad läkemedelsanvändning i varje enskilt fall kommer
att leda till mindre av onödigt överflödig förskrivning jämfört med i dag.
Reningsverken kan bli effektivare på att rena kemikalier och läkemedel men
reningsmetoderna är dyra och energikrävande. Rening av vatten för att få bort
läkemedelsrester kan kosta uppemot 1 300 kronor per innevånare och år. Det är
därför viktigt att inte bara rena vårt avloppsvatten utan också satsa resurser
på att minska utsläppen vid källan. Förslag till hur detta kan åstadkommas
saknas inte:
l Vi behöver ett förebyggande förhållningssätt i hela samhället där vi blir
mer varsamma med och ser över hur läkemedelsanvändningen sker.
Icke-farmakologiska metoder inom hälso- och sjukvården som ersättning för
eller komplement till behandling med läkemedel bör stimuleras.
Fysisk aktivitet på recept (FaR) används vid hjärt-kärlsjukdom, fetma och
diabetes både i förebyggande och behandlande syfte. Göteborgs universitet
satsar nu på konceptet Kultur och Hälsa i syfte att utnyttja de hälsobringande
effekterna från olika kulturella yttringar. Den metodutveckling som sker inom
nätverket Hälsofrämjande sjukhus bör spridas inom hela sjukvården, privat
såväl som offentlig.
l Bättre grund- och vidareutbildning av förskrivande läkare i ämnet klinisk
läkemedelslära är en nödvändighet för att få en bättre anpassad förskrivning
av läkemedel. Läkemedelsgenomgångar för äldre patienter måste bli rutin.
Allmänheten och berörda patienter måste få mer korrekt och fullständig
information om de motiv för läkemedelsordinationer som läkarna har.
l Ett miljöklassificeringssystem utvecklas nu i Sverige. Hälften av läkemedlen
på den svenska marknaden är i dag klassificerade. Först 2010 räknar man med
att alla läkemedel är bedömda. Läkemedelskommittéerna kan väga in
miljöeffekter i sina rekommendationer till förskrivarna, det vill säga läkare,
barnmorskor och sjuksköterskor, så att mindre miljöstörande och mer
lättnedbrytbara läkemedel används.
Läkemedel ska alltid ges till människor som verkligen behöver dem. Att ta fram
nya läkemedel för svåra sjukdomstillstånd är en viktig uppgift för samhället.
Men vi behöver samtidigt öka våra miljökrav på läkemedlen och använda dem på
sådant sätt att vi kan minimera att de oönskat orsakar skada i vår omgivande
miljö.
Vi önskar att den miljömärkning och miljöklassificering som bland annat
Stockholms läns landsting, Apoteket och Läkemedelsverket står bakom kan
snabbas på så att alla läkemedel är klassade senast 2009. Alla läkare får på
så sätt ett enkelt verktyg som de kan förlita sig på när de ska kunna väga in
också miljökraven när de skriver ut och ger sina patienter råd om läkemedel.
Vatten är inte ett farligt gift och vi måste se till att det inte blir det i
framtiden heller.
|
Ingrid Eckerman
allmänläkare, tf ordförande, Läkare för miljön
Tryggve Årman
barnläkare, styrelseledamot, Läkare för miljön
Thomas Nihlén
riksdagsledamot (mp)
Finn Bengtsson
läkare, riksdagsledamot (m)
Publicerad i Upsala Nya Tidning
11/11 2008 |
|
Börja med en
vattenanalys! |
|
|
