|
Över de senaste åren har Socialstyrelsen och Sveriges geologiska undersökning
(SGU) skrivit en hel del om vatten från Sveriges c:a 1,2 miljoner
brunnar i privat ägo. I artiklarna nämns arsenik som ett allvarligt problem
på många platser i Sverige1.
Att avlägsna arsenik ur dricksvattnet är varken dyrbart eller svårt. Ett
filter som reducerar arsenikhalten till ett minimum är vårt särskilt
framtagna Tekomat ArsenX. En med nanoteknik järnbelagd anjon reducerar tre-
och femvärd arsenik till en nivå under 0,002 mikrogram
per liter. Riktvärdet för arsenik
i dricksvattnet är max 10 mikrogram.
Filtertanken är uppbyggd och sammansatt av glas-fiberförstärkt PE-liner och
är konstruerad för ett vattentryck upp till 10 bar. Den är
försedd med lock för påfyllning av filtermaterial och
eventuella regenereringslösningar.
Om vattnets karaktär skulle ändras så att annan typ av rening skulle
behövas, kan det ofta vara tillräckligt att enbart byta filtermaterial.
Detta är en värdefull gardering mot extra kostnader vid eventuell ändring av
råvattnets karaktär.
Läs mer om filtrets andra användningsområden
|
|
1) Effekten av arsenik beskrivs av
SGU på följande sätt:
”Arsenik är
cancerframkallande och kan ge tumörer i hud, lunga och urinblåsa, möjligen
också i lever och njure. Tidiga symptom på arsenikförgiftning är
pigment-förändringar i huden och förtjockning av hudens hornlager framför
allt på handflator och fotsulor (hyperkeratos). Exponering för arsenik kan
ske genom luft, mat, vatten och jord. Största risken finns i samband med
intag av dricksvatten.”
2) Detta riktvärde är baserat på livstidsrisken för cancer, dvs. hur stor
cancerrisken är om man exponeras för en viss halt av arsenik under hela sin
livstid. Det är Socialstyrelsen som fastställer riktvärden för enskilt
dricksvatten och mindre vattenanläggningar. Mer information om riktvärden
finns i Socialstyrelsens allmänna råd om försiktighetsmått för dricksvatten
(SOSFS 2003:17(M) och 2005:20(M)).
På
Socialstyrelsens hemsida kan man läsa:
”Det är brunnsägaren eller
ägarföreningen som ansvarar för att sköta den egna brunnen och därmed för
vattenkvaliteten. Som brunnsägare ansvarar man för att kontrollera brunnen
och man bör ta prover på dricksvattnet minst vart tredje år för att undvika
olägenhet för människors hälsa. Är fler än två fastigheter anslutna till
samma vattentäkt bör man provta vattnet minst en gång per år. Är
vattenkvaliteten inte tillräckligt bra ansvarar brunnsägaren för att åtgärda
problemen.”
Se också Livsmedelsverkets
föreskrifter om dricksvatten.
|
